det är fan jag glömde allt mitt böner och jag sitter med öl medan det är några som äter elände klagar jag med full mage för att det finns några som är hungriga och har nej ingenting, det ser alltid rosare ut på den granne men innerst inne, har jag rätt? tror inte, jag skulle vilja känna mig användbar men jag känner mig värdelös, tror jag är dum, av tur i livet, jag gillar skriva poesi, det tillåter mig släpp ångan, dröm och spendera min dagar, vem är jag att klaga? den stackars dåren, jag skulle vilja hjälpa andra men jag har elände med mig stackars apostel.